Han hade vadarbyxorna på sig och gick runt i det femtongradiga vattnet för att scanna av viken. Han var ut till småholmarna, kollade runt på dem och tog sig sedan tillbaks till bryggan. Han satte sig ner på berget med benen i vattnet. Han blev sittandes en lång stund, alldeles stilla. Det såg ut som om han klurade på något. Plötsligt började han ta av sig vadarbyxorna, jackan och tröjan. Långkalsongerna och strumporna blev kvar på, för nu gick det snabbt. Han gled ner i vattnet, drog på sig cyklopet och dök ner. Efter en lång stunds simmande och dykande, stannade han upp och satte sig på en undervattenssten. Han rörde vid sjögräset och tog upp nävarna fulla. Och så sa han med eftertryck:
"Havet. Jag älskar att bada."
För några sekunder såg han lycklig ut på ett sätt som jag aldrig förut har sett hos honom. Faktiskt har jag aldrig sett en sådan lycka hos någon annan människa, någonsin. Stundens magi bröts, när han dök ner i vattnet igen.
"Varför tycker du om att vara i vatten" av
Naoki Higashida
http://saxatocharkiverat.blogspot.se/2014/11/vara-i-vatten.html
För lite bredd på bilderna:
http://trissiautistisktsyndromfoton.blogspot.se/2014/11/03an-och-havet.html
2 kommentarer:
Fina 03:an <3
Superfin <3
/ Stolt mamma
Skicka en kommentar