Bloggen har flyttat..

... till Wordpress.

https://mammawifi.wordpress.com/

Till: Alla vuxna i Sverige

 

Hej.

Det finns en sanning med stort S som vi alla håller för sann:

I Sverige låter vi alla barn gå i skolan..


Det finns inte på kartan att till exempel ett multihandikappat barn, inte ska vara i skolan om dagarna. Men vet ni, alla barn i Sverige har inte en skola att gå till idag. Den mest självklara av svenska sanningar håller på att suddas ut, mitt framför näsan på oss. Och jag tror inte alla är medvetna om det.


F A T T A    A T T    V I    S K I T ER   I   N Å G R A   U N G A R  ! ! !



Kanske att medvetandegraden har höjts några snäpp den senaste tiden. Det har pratats om hemmasittare i media sedan några veckor tillbaka. De senaste dagarna har det hettat till ordentligt. Det har visat sig att olika falanger är djupt oense i analysen om varför vi har hemmasittare och hur man löser problemet. Men ur askan ur elden, sanningen står kvar: I Sverige låter vi alla barn gå i skolan.

• Och oavsett vilken falang man tillhör, så skriver man under på den.
• Och oavsett hur in- eller oinsatt man är i frågan, så skriver man under på den.

 

Irra inte omkring, höj blicken! Till alla vuxna i Sverige, res er upp och ta fajten för sanningen med stort S!
 

  / Emelie






.

Till: Skolverket

Hej,
ni bara måste tidsbestämma ordet skyndsamt i skollagen.

 

...

Särskilt stöd

6 § Bestämmelserna om särskilt stöd i 7-12 §§ gäller inte i

förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för

vuxna och utbildning i svenska för invandrare.

7 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning

eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till

denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som

eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan

författning.

Utredning

8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom

resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare,

övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare

eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en

elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås,

trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom

ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas

till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att

anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga.

Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd

skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas

om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart

obehövligt.

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt

stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Lag (2014:456).

 

...

 

 

 

Vår historia: Dnr 41-2013:5722 och Dnr 411-2015:1847.

 

 

2013-10-18     Vi: Anmälan

2013-11-04     Skolinspektionen: Begäran om yttrande

2013-11-20     Skolinspektionen: Kommunicering

2013-11-22     Vi: Synpunkter på kommunens yttrande

2014-01-02     Kommunen, skolchefen: Yttrande på våra synpunkter

2014-05-22     Skolinspektionen: Beslut - Föreläggande

2014-06-30     Kommunen: Svar på föreläggande

2014-09-04     Skolinspektionen: Kommunicering

2014-09-09     Vi: Synpunkter på kommunens yttrande

2014-12-02     Skolinspektionen: Beslut - uppföljning

2015-03-12     Skolinspektionen: Begäran om komplettering

2015-03-25     Skolinspektionen: Kommunicering

2015-03-27     Vi: Synpunkter på kommunens yttrande

2015-03-31     Skolinspektionen: Beslut - ärendet avslutat      

 

Slutklämmen i vårt yttrande 2015-03-27: 

I skrivande stund har det gått:

• 526 dagar utan att 03:an har haft en skollokal att gå till.
• 309 dagar sedan Skolinspektionens föreläggande, att kommunen ska tillgodose 03:ans rätt till utbildning och rätt till särskilt stöd. 

Vi står frågande inför det faktum att kommunen kan komma undan med att vara så vårdslösa med 03:ans barnaår. Vi som familj känner oss mycket respektlöst behandlade och vi har haft det otroligt tufft med att få ihop vardagen och att hantera all stress som det inneburit att ha 03:an hemma de här dagarna.

 

 

Att ordet skyndsamt i skollagen inte är tidsbestämt, det måste ju vara där systemfelet ligger, hur skulle annars Skolinspektionen gå med på och ge ok till att en skola behöver mer än 500 dagar på sig att lösa 03:ans skolproblem?

Sedan kan jag tycka att det är ett systemfel att Skolinspektionen har så långa handläggningstider och att de inte sitter på några mandat att "läxa upp" tjänstemän som inte förstår skollagen och sin arbetsbeskrivning. Följande yttrande till skolinspektionen från kommunens skolchef, fick passera utan några som helst repressalier:

.





När vi befann oss mitt i processen med att anmäla och allt kändes nattsvart, så ringde jag till er och bad gråtandes om hjälp. "Snälla, har ni någon som kan hjälpa oss på plats, som kan förklara för skolchefen och rektorn vad lagen säger?" Ert svar var "Nej, vi rekommenderar att ni tar hjälp av autism- och aspergerförbundet." Verkligen?! Tänk om jag på grund av vår omöjliga situation inte ens har råd att betala medlemsavgiften till dem?

 

 

Sammanfattningsvis.

 

• Tidsbestäm ordet skyndsamt i skollagen.
• Tidsbestäm skolinspektionens handläggningstider
• Skapa en ny profession: Kontaktperson för föräldrar som behöver hjälp och stöttning i kontakterna med rektorer/huvudman

Vänliga hälsningar

Emelie

 

 

 

 

Liten skola

Till: Gustav Fridolin

 

Hej!

Jag är en kille på fjorton år och jag är autistisk. Jag funkar inget vidare i min skola. Jag önskar att jag fick gå i en liten skola. Jag ska försöka förklara varför.

Ni andra tycks ha ett grundläggande behov av att ha relationer och att samspela med andra. Jag läste en text av Lasse Berg Kalahari där han beskrev hur det behovet har funnits i människans programmering sedan stenåldern. Då levde människorna tätt tillsammans med typ tjugo andra människor. 20-gruppen träffade sedan kanske tio andra 20-grupper och umgicks. Den här programmeringen ser ganska lika ut i dag.

Jag är inte programmerad som du Gustav. Mitt faktiska behov av andra människor skiljer sig från ditt. Du är programmerad för att må bra i en 20-grupp medan jag är programmerad för att må bra i en 4-grupp. Du mår bra av att vara bekant med 200 personer medan jag mår bra av att vara bekant med 14.

Jag kan inte vara i stora sammanhang utan att ta ”stryk”. De personer som inte ingår i min innersta grupp eller tillhör mina bekanta, jag kan inte riktigt uppfatta dem. Jag har ingen aning om vad 80 % av mina klasskompisar heter. Och jag vet inte ens vad alla mina lärare heter. Mamma och pappa har väldigt svårt att förstå att jag inte vill ta hem kompisar efter skolan. Vill och vill, jag kan inte. Min kvot av människor är full och jag har inte plats för fler.

Jag har min programmering och jag kommer inte att programmeras om. Jag har behov av ett litet sammanhang. Jag skulle funka så mycket bättre om jag fick gå i en liten skola.

  / Mårten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

03:an och havet

Han hade vadarbyxorna på sig och gick runt i det femtongradiga vattnet för att scanna av viken. Han var ut till småholmarna, kollade runt på dem och tog sig sedan tillbaks till bryggan. Han satte sig ner på berget med benen i vattnet. Han blev sittandes en lång stund, alldeles stilla. Det såg ut som om han klurade på något. Plötsligt började han ta av sig vadarbyxorna, jackan och tröjan. Långkalsongerna och strumporna blev kvar på, för nu gick det snabbt. Han gled ner i vattnet, drog på sig cyklopet och dök ner. Efter en lång stunds simmande och dykande, stannade han upp och satte sig på en undervattenssten. Han rörde vid sjögräset och tog upp nävarna fulla. Och så sa han med eftertryck:

"Havet. Jag älskar att bada."

För några sekunder såg han lycklig ut på ett sätt som jag aldrig förut har sett hos honom. Faktiskt har jag aldrig sett en sådan lycka hos någon annan människa, någonsin. Stundens magi bröts, när han dök ner i vattnet igen.






"Varför tycker du om att vara i vatten" av Naoki Higashida
http://saxatocharkiverat.blogspot.se/2014/11/vara-i-vatten.html



För lite bredd på bilderna:
http://trissiautistisktsyndromfoton.blogspot.se/2014/11/03an-och-havet.html

 

 

Jag, doktorstitel?!

Sprang ihop med en bekant på parkeringen utanför pizzerian. Han började samtalet:



Så, det ska bli gott med pizza till lunch?

Den ska inte jag ha. Den är till 03:an som är autistisk. Han äter en pizza Margeritha varje dag. Det är typ, en grej av tio som han kan äta. Och ibland de tio grejerna räknar jag in hjärtklubbor och GB-sandwich. Förresten, du råkar inte känna någon som skulle vilja jobba med honom i skolan?

Söker ni folk? Jag jobbar ju i skolan som assistent till en kille med autism.

Men, är inte du elektriker? Hur har du lärt dig? Hur vet du hur du ska göra med killen?

Ja, rektorn som anställde mig, fattar ju ingenting. Och för att inte tala om lärarna, de fattar ju ännu mindre.

Men...

Jag får ju fråga föräldrarna!




Som Theo Peters säger i sin föreläsning "Autism som kultur":

http://www.ur.se/Produkter/172515-UR-Samtiden-Autismliknande-tillstand-Autism-vem-har-problemet#start=375&stop=475


Han betonar hur viktigt det är, att de professionella samarbetar med föräldrarna eftersom alla barn med autism är olika.

"En mamma som är med sitt autistiska barn i sex-sju år är värd en doktorstitel i kunskap om sitt eget barn"

Theo Peters citerar Tony Atwood:

"Om du träffat en person med autism har du träffat en person med autism"

Tandläkeriet, kapitel sjuttioelva.

Telefonsamtal mellan mig och folktandvården. Folktandvården började samtalet:

Jag ser att ni har två tider, en här hos oss på Folktandvården och en inne på specialisttandvården.

Ja, så boka av tiden hos er.

Ja, den imorgon tar jag bort men sedan sätter jag upp en ny tid i februari.

Varför det? 03:an ska ju börja gå inne på specialisttandvården?

Ja, men vår rutin är att vi skickar remiss, barnet går dit och får hjälp och sedan kommer barnet tillbaka hit, för de årliga kontrollerna. Barnen utvecklas ju.

03:an har autism. Hans svårigheter kommer inte att försvinna. 03:an klarar ju till exempel inte av att ha den där plastbiten i munnen som man måste ha för att kunna ta röntgenbilder, han kväljer av den. Det kommer inte växa bort. Och dessutom känner sig inte er tandläkare bekväm, när hon ska göra dessa årliga kontroller på 03:an. Jag tror att hon anser att 03:an är för svår och att det är hennes önskemål att han ska tillhöra specialisttandvården.

Jag skriver lite här och sätter upp tiden i februari för den årliga kontrollen.

Men, specialisttandvården gör väl den årliga kontrollen? Så är det för 03:ans lillebror.

Ja, men om de glömmer kalla er.

Men jag träffar ju dem regelbundet när jag går dit med 03:ans lillebror var och varannan månad. Inte glöms väl det bort?

Jag skriver lite här...

Då vill jag att du skriver noggrant och utförligt, för den här gången vill jag INTE ha ett brev från er klinikchef, att vi föräldrar inte har skött vårt jobb med att få våra barn till tandläkaren och att hon därför måste anmäla oss till soc. Det går jag bara inte med på. En gång var verkligen en gång för mycket.

Jaha, nähä...
....
....
....


Slut på samtalet.

http://trissiautistisktsyndrom.blogspot.se/2013/05/hot-om-soc-nar-det-inte-funkar-hos.html